Lite blandat...

Jag har varit hur trött som helst de senaste dagarna. Bussarna och skolan knäcker verkligen all min lilla energi...
Ni skulle hört vad pappa sa till mig i tisdags. Jag känner mig så extremt synsk och det är inte direkt första gången heller. Seriöst, jag skulle kunna börja jobba som spågumma så att jag åtminstine får någon nytta av det. Synskheten, alltså. Hans ord var i alla fall att det inte var så bra mellan han och min låtsasmamma just nu (surprice!). Och om det fortsatte så här kommer de troligen skiljas. Jag vet verkligen inte vad jag ska tycka. Han sa att jag inte skulle tänka så mycket på det, men haha, det är ju lätt. Och att det var lite bättre nu än det hade varit för ett litet tag sedan. En illusion, tycker jag med tanke på mina tidigare erfarenheter vad gäller dem.
Det är kanske det som gör att jag är så synsk förresten? Mina tidigare erfarenheter? För människorna omkring mig verkar aldrig förändras, och jag känner dem rätt väl nu. Jag hade verkligen velat slippa vissa av dem. Gud vad jag längtar till gymnasiet, hoppas verkligen jag inte hamnar tillsammans med någon i klassen. Jag står knappt ut nu, hur ska jag då orka ännu längre? Ända tills nian är slut, och troligen sommarn också. SUCK säger jag bara. Idag har jag i alla fall sluppit ångesten och rädslan, första gången på mer än en vecka! Visst har jag blivit ledsen, sårad, men ingen rädsla.
Nästan alla mina léenden var falska idag btw. Jag - den falska människan. Fejket.

....

Skolan började ju som sagt i onsdags. Det gick förvånansvärt bra, jag hade glömt humorn min klass har. När jag äntligen slutar där är nog det det enda jag kommer sakna. Men inga bråk (mellan mig), (nästan) bra schema osv. Vi fick ju reda på att ännu en lärare slutar, så det blir alltså sammanlagt fyra nya lärare nu i nian.
Men jag lovar, att snart är ångesten i full gång och jag vet också av vilken anledning. Det är ästan bättre att vara ensam, jag fattar mig inte på deras skumma värderingar och uppfattningar, de kväver mig.Jag är någon form av fejkning tillsammans med dem. Idag kunde jag inte ens skratta utan att hon kommenterade med en bitchig kommentar.
Min låtsasmamma sa en sak häromdagen förresten, vi var på dop och just då var det bara vi två vid bordet. Vi småpratade och kom in på att skolan snart skule börja. Jag sa att jag inte längtade alls till skolan. Hon vet ju om det stora bråket i våras, så ho tror att det är pga dem (ack, vad rätt hon har). Och påstod att de mobbade mig, eftersom de klankade ner på min personlighet. Jag anser inte att mobbing är rätt ord, menmen... Och så sa hon ''skit i dem'' med sitt lilla utländska uttal, herregud vet hon inte att det är en av mina högsta önskningar? Fast jag måste ju erkänna att hon var väldigt genomskådande i alla fall...


Kraam till er alla!! <3<3<3

Sista lovdagen

Jag får ångest bara jag tänker på det. Skolan. Imorgon är det dags, och jag är hur rädd som helst. Ibland skulle jag bara vilja se deras kroppar hänga sådär som i Pirates of the Carrabean (ingen om jag stavat rätt nu men aja XD)... Fast det skulle nog vara rätt så hemskt att se ändå. Jag är en människa som hatar allt som har med mord att göra, även om jag kan acceptera döden. För om inte alla dog, vart skulle vi då bo? Bygga små gångar under jorden och trampa runt där med små lyktor och bli blind när man fick se solen för första gången på två evigheter? Haha, nej knappast...
Nu bytte jag samtalsämne. Det märkte ni, eller hur? Jag slår vad om att min blogg inte är ett dugg intressant att läsa, men jag är nybörjare så det får ni stå ut med *ondskefullt skratt*.
Annars vet jag inte vad jag skulle kunna skriva. Tänker väl mest lata mig, och så måste jag gå till biblioteket också. Fick böter häromdagen. Jag visste inte ens att den där tidningen var försenad.. XD

Men var mitt första blogginlägg lyckat då? ;)