så att ångesten började om igen. Jag kunde inte gå omkring där, inte ens sätta mig inne på något cafe, blicken kunde inte fokusera på något. Så jag drog bort tillslut, till ett annat café en bit bort. Där fick jag en stunds sinnesfrid iaf, och sedan drog jag till biblioteket.Det var på vägen hem som ångesten tog över igen. För jag visste ju att A inte skulle komma, så har det varit tidigare, som när hon erkände att hon höll på att svälta sig själv för första gången. Och om hon kom, hur skulle det bli då? Hon kom inte såklart. Tråkigt och väldigt tomt. Men det är tur att naglarna finns iaf.
Och idag, också ångest. M.Ä. och M.Ä.R. var sura på mig, först visste jag inte varför och det var då det var som värst. Men när Mä. sa att de inte var kompisar med mig längre, då vart den av någon anledning borta. Jag blev lugn, jag kunde andas igen. Till och med när vi blev ''vänner'' igen var jag fortfarande rätt lugn.
Och jag får inte sova över hos Tildas syster på söndag, anledning: Hon har inte träffat henne och jag är för liten för det... Typ. *snyft* :'( Jag får ju åka dit över dagen, men inte sova över. Blä på det.
älskar dig <3
SvaraRaderafinns här söt
<3